Då var stunden kommen.
En epok är över. En era tar slut.
Det är dags att överge antibloggen. Vi har haft många bittra stunder, men självklart många glada med. Vi har bytt bränslefilter på bilar. Vi har bakat bullar och pratat om konstiga vintersporter som VM i Längdskidor i Holmenkollen. Men framför allt har vi klagat på Kissie, busschaufförer, Jimmie Åkesson och innebandyplaner.
Det har varit skoj att provocera, motta både ris (läs. hot) och ros men intresset av att skriva en blogg är obefintligt.
Den som vill ser mig på twitter istället. Väl mött där!
The End
May 16th, 2012 § 0 comments § permalink
På en snowracer i Gausdal
January 2nd, 2012 § 1 comment § permalink
Bland annat det här gjorde jag i mellandagarna.
Det här med att åka buss
November 1st, 2011 § 2 comments § permalink
Nu var det ett tag sen vi var lite anti här på bloggen, så det är väl hög tid att kasta lite skit.
Jag som många andra använder bussen som fortskaffningsmedel när jag ska antingen till och från jobbet, eller för att ta en runda nere på stan. Resor som ungefär nittio nio gånger av hundra är ett jävla irritationsmoment tack vare IQ befriade individer som även kan kallas för medpassagerare och busschaufförer.
För enkelhetens skull har jag delat in några av dom värsta i kategorier.
De med barnvagn
Dessa mammor eller pappor tar fart mot första bästa dörr, i något av mittpartierna där deras barnvagnsparkering i bussen finns. Problemet är bara att dom blockerar allt som heter utgång för resenärer som inte önskar att åka vidare.
Istället för att låta folk gå ur så står dom så mitt i vägen dom bara kan och grymtar och frustar över folk som är i vägen för dom.
Nu är jag ingen expert på logistik och flöden, men i mina ögon och öron fungerar det mer praktiskt om dom istället låter folk gå av först innan dom dundrar in med en överdimensionerad barnvagn.
De som inte erbjuder sittplats till de som behöver det bättre
Oftast ser vi dom här små efterblivna ungdomarna som har mer respekt för Pokemon, Justin Bieber och patetiska kvalster som Kissie sitta och breda ut sig i bussarna. Gärna med musik i öronsnäckor eller hörlurar som dånar så högt så det överröstar dina egna tankar. Omedvetna om världen som är utanför deras egna, låter dom äldre människor stå på skakiga ben med sina käppar istället för att erbjuda sin egen sittplats.
Ett par snabba rapp över röven med käppen är kanske vad som behöver?
De som sätter sig på den yttre platsen istället för den inre
Bussar har som bekant oftast två säten i bredd. Dom är förmodligen ditsatta just för de som reser i par om två och två, för majoriteten av de som reser själva sätter sig på det yttre sätet i hopp om att slippa ha någon bredvid sig.
Det är ju bra mycket bättre att låta folk stå upp med risk för livet då alla busschaufförer kör som om dom har en inre dröm om att tävla i Formel 1.
Här kommer vi även in på nästa punkt..
Busschaufförerna
Här är bottenskrapet av människor som tillhör ett av många serviceyrken.
För att bli en exemplarisk busschaufför så måste du ha en enormt tung högerfot så du både kan trycka gasen i botten och stampa ner bromsen så inte ens ABS-bromsarna har en chans att hinna trigga in.
Dessutom måste du alltid tänka “störst kör först” och aldrig låta någon eller något få företräde. Allra minst fotgängare vid övergångsställen.
Dessutom ska du vara enormt bitter och hata världen.
Fyller du dom här kriterierna kan du en fantastisk och lysande framtid som busschaufför framför dig.
De som pratar i telefon
Det finns ingen som bryr sig om vad du pratar om, så varför i helvete måste du göra det så satans högt på bussen? Överallt ser man dom. Allt från kostymprydda tomtar till snickare som går runt med sina fåniga headset i örat och beter sig allmänt viktiga.
Gör oss alla en tjänst och håll dina jävla samtal utanför bussar. Tack.
Ken Block – Gymkhana Four
August 16th, 2011 § 0 comments § permalink
Att köra tuffa bilar snabbt är skitskoj, är ju något som dom flesta normalbegåvade människor redan vet.
Att köra runt i den Ford Fiesta WRC som Ken Block får leka runt i, i den fjärde delen av Gymkhana kan nog förknippas med både orgasm och fullständigt nirvana.
Kräma på 1080p och njut för bövelen!
Danny Macaskill – Industrial Revolutions
August 16th, 2011 § 0 comments § permalink
Danny MacAskill slår till igen!
Killen är ju sjuk.. Sjuk!
Kravallerna i England sprider sig
August 12th, 2011 § 0 comments § permalink
Som en jävla löpeld.
Nu är det tamejfan dags att polisen griper tag i den här situationen.
Se bara hur kaoset våldtar Edinburgh!
Takida tar ton
August 4th, 2011 § 1 comment § permalink
Och som vanligt när Takida släpper luft så låter det dåligt. Jättedåligt.
I dagensmedia kan man idag läsa att sveriges sämsta band genom alla tider, ja ,till och med sämre än Per Gessle, har polisanmält en recensent.
I mina ögon och öron så var det en helt klart målande beskrivning av sanningen kring deras senaste skiva. Precis som deras tidigare.
Saxat från gaffa.se
Tam, känslolös och tråkig melodirock från radioterroristerna Takida.
Den Amerikanska moraliska högern är sällan sen med att beskylla musik för i princip allt ont i världen. Men jag undrar om de inte är lite snett ute när de raskt pekar fingret mot artister som Marilyn Manson och Slipknot så fort en svartklädd, missförstådd tonåring bestämmer sig för att på egen hand checka ut från hamsterhjulet till värld vi lever i. Om de lyft näsan ur sina biblar hade det inte förvånat mig om något alster från Takida återfunnits på brottsplatsen.
The Burning Heart styrker denna tes och det räcker med ett fåtal av dess tolv låtar för att du ska börja vässa rakbladet. Anledningen till att Takida är så populära i de svenska hemmen är att deras musik är precis som Ikeas bokhylla Billy. Den är tam, känslolös och så fasansfullt tråkig. Likt Billy är Takida för människor som inte ställer högre krav än att radion producerar ljud och att bokhyllan har plats för deras Kalle Anka-pockets.
Takida vill på The Burning Heart sticka ut och nyansera sig med ett bombastiskt sound där man försöker komma närmare klubbarna och längre från korvkiosken. Men gitarrerna harklar ur sig träiga riff och när väl syntslingorna träder fram då smakar det bara gammalt tuggummi och mellanstadiedisco. Robert Pettersson utnyttjar också en sångteknik där han på ansträngd engelska försöker låta så menlös som möjligt. Ibland varierar han sig genom att slänga in en dos skitnödighet eller Downs syndrom i rösten.
Någon borde dock polisanmäla Taikda för att dom släpper så obeskrivligt värdelös musik.
Riktlinjer för att vara en charterturist
July 13th, 2011 § 3 comments § permalink
Det där med att resa kan vara lite klurigt, i synnerhet om du ska till ett fjärran land med transportmedel i form av flygplan.
Är nyss hemkommen efter en liten semester och lade märke till ett par saker som kan hjälpa dig att bli så dryg och hatad som möjligt.
1. Applådera.
Piloten som sitter vid rodren förtjänar givetvis ära och berömmelse för att han plockat ner den flygande bussen på fast mark igen.
Måste man verkligen applådera någon för att denne faktiskt gör sitt jobb? För någonstans i arbetsbeskrivelsen för piloterna står det väl att dom både ska lyfta och landa åbäket? För att ytterligare störa din omgivning så kan du lägga på en busvissling och tjoa lite med.
2. Knuffas.
Du har nu applåderat klart och piloten fortsätte sina sysslor genom att faktiskt köra fram planet hela vägen fram till terminalen. Det är nu tid för att plocka ner alla dina taxfreevaror från hatthyllan. Nu är det viktigt att ignorera personerna som redan står upp i gången, med sitt handbagage och är helt klara för att lämna gången fri till andra. Flyg lite demonstrativt upp ur stolen och ut i gången, och använd hela din kroppsmassa för att forcera fri väg för dig. Samtidigt som personerna runt dig tappar balansen och nästan ramlar in i varandra så dundrar du ytterst oförsiktigt ut dina påsar, fulla av Bacardi, Baileys och flaskor från Absolut. Medans den ene duckar för påsen så träffar du nästa person i huvudet. Har du gjort allt detta rätt så är det bara att andas tungt och förbanna alla sega personer framför dig som förmodligen gjort exakt samma sak som dig.
3. Spring.
Dags för passkontroll.
Eftersom du är en betydligt viktigare person än alla andra i hela världen, så måste du komma fram och genom passkontrollen snabbare än alla andra. I vissa länder har dom flera luckor som tittar på ditt pass och trycker i en fräck stämpel, fast bara en öppen. När hela planet snällt står i kön och väntar så ser du att en ny lucka är påväg att öppnas. Det är nu som du, som är placerad ungefär i mitten av kön, tar sats och kutar likt en kåt antilop förbi alla och till den nya luckan. När du vet att du säkrat förstaplatsen kan du lunka dom sista decimetrarna och flina belåtet till resten av kön.
För att verkligen vara störande så är det först nu som du tar fram ditt pass ur din midjeväska och agerar mänsklig propp i den nya kön som formar sig bakom dig.
4. Blockera.
Om du varit snabb ut ur planet och genom passkontrollen så har du nu pole position vid bagagebandet. Det där markerade sträcket ca en halv till en meter från bandet kan du skita i, det fyller ingen som helst funktion. Inte för dig. Se till att placera dig så nära du kan. Om ni reser en familj så ska ni alla stå i bredd med en halv armlängds avstånd mellan. Eftersom du är en person av yttersta betydlighet så ska ju dina väskor komma först. Allt annat är otänkbart. Om personalen som matar bagagebandet med väskor inte vet hur viktig du är, och någon annans bagage kommer före så flytta dig för guds skull inte och släpp denne förbi! Om personen faktiskt smiter förbi dina vassa armbågar så ska du högt och tydligt sucka och gärna slå ut armarna lite uppgivet och säga, “Det var väl ett jävla trängades!”
Om du följer dessa fyra enkla riktlinjer till punkt och pricka så kommer din semester att börja på bästa tänkbara sätt.
Lycka till!
Midsommar
June 24th, 2011 § 0 comments § permalink
Idag är den stora dagen för alla svenskar.
Dagen som är heligare än alla julaftnar, påskaftnar, födelsedagar, namnsdagar och you name it.
Det är nu som den färska potatisen ska avnjutas tillsammans med sill, gräddfil och nyklippt gräslök. För att inte glömma den obligatoriska nubben!
Eller som vi på landet gör.
Tar fram dunken.